Rundad hörna!

 Så har jag gått och blivit 70 år gammal. Tänk att jag faktiskt blivit det med tanke på allt skit jag drabbats av. Det är ju dock en ansenligt hör ålder, det får man nog säga. Tänker på när jag var ung då var ju alla 70-åringar i princip halvdöda :)

I övrigt i livet handlar det mycket om valet. Vi skriver artiklar, pratar med folk och har oss. Eller mer riktigt, andra pratar med folk, jag gömmer mig lite ifrån det. Mest för att det fortsatt finns en trötthet i mig, fatigue som det heter. Kanske blir jag aldrig av med den. Fast här kan man tala om vad som kom först, hönan eller ägget, jag är ju dessutom äldre och kan vara trött just därför.

Här sitter mannen och jag på min 70-årsdag nere i Burg på Fehman. Det var där vi firade själva dagen men sen blev det ännu mer firande med familjen helgen efter. Men nu kommer vi ta det lite lugnt ett tag. 

Ska ner till vagnen och sätta upp förtältet för att få campen helt iordning. Ser framemot sommaren där nere eftersom jag går betydligt bättre nu. 

Besked

Idag kom beskedet jag väntat på. Har varit på mammografi och det visade sig vara helt ok. 

Efter två omgångar bröstcancer är jag rädd att det ska bli en tredje gång. Men så blev det inte nu i alla fall. 

Vi har kört ner vagnen till Löderup och på bilden ser man vår "balkong" där vi sitter och tittar på havet, dricker något gott och bara myser. Fast nu på våren inte bara myser vi, vi fryser också.

 

Pyttelite gnäll

 Men var är den? Våren alltså!

Så kallt och rått ute idag. Vi behöver ju regn men då kan det väl regna rejält i några dagar. Eller hellre regna varje natt och sen sol på dagen. 

Fortsätter med min rehab men tycker inte det hjälper. Har eller rättare sagt får ganska ont när jag går. Kan väl gå en km nu men längtar efter en långpromenad. Det är ju ändå drygt sju månader sen jag opererades. Förstår att det är ett stort ingrepp och jag är ju äldre med lite sämre läkning, men.... Så sugen på lite mer bus och äventyr i livet. Och goda drinkar!

Livet

 Idag har mannen varit nere på campingen och kollat så att vår plast inte åkt ut i havet. Det hade den inte vilket är tur. Men vi tänker oss att det är sista året som vi har kvar vår plats där. Hade jag ensam fått bestämma skulle vi inte vara där i år. Min tanke var och är att vi går över till husbil igen. Känner att jag behöver lite mer äventyr i livet. 

Engagemanget i politiken finns kvar. Jag står som tredje namn på vår kommunala lista. Troligtvis kan jag se framemot fyra nya år i Fullmäktige. Står även på regionen och på riksdagslistan men där står jag på icke valbar plats. Gick dessutom mer i styrelsen igen men inte som ordförande denna gång. Något ska man ju syssla med som pensionär. Lägger vi till att jag även är nämndeman i förvaltningsrätten så räcker det. Lite pensionärsliv vill man ju ha :)

Som jag skrev så har jag bytt ut min höftled och just nu består livet av en massa rehab träning. Det börjar bli bättre med både gång och andra rörelser. Balansen är lite sisådär och jag inser hur fruktansvärt viktig den ju faktiskt är när man promenerar. Kan nog uppfattas lite smått berusad när jag skrider fram. 

Till sist en mycket positiv sak. Vi har blivit med Asta! Eller vi och vi, dottern har köp en liten Asta som är en corgi cardian och som är ett riktigt yrväder. När hon varit hos oss en helg är både mannen och jag helt slut på det. 

En bild på Asta som valp.

Ingen vanlig bloggare eller?

 Över ett år sen förra inlägget. 

Mycket har hänt sen sist. Störst är väll att jag numer har en protes i höften. Rehab träningen tar stor del av min tid. Varannan dag på gymmet varannan dag promenad. Fast det är bra, behöver ju komma igång igen. Längtar efter långa promenader utan värk eller hälta. Just nu ska jag gå med stavar. 

Annars då?

Ja, naturligtvis har det hänt en himla massa med det får jag skriva om sen.

Bosse the King!

Klor

 Livet går verkligen upp och ner. Cancern borde vara borta nu, åtminstone för något år. Min energinivå är väl inte på topp, inte nu med en skadad hund. Bosse fick en kloskada och har oftast tratt och strumpa om tassen. Han är INTE glad. Och så är det ju, är inte husdjuren glada är inte resten av oss glada.

I övrigt så är ingen tid för operation inplanerad vad det gäller höften. Jag går faktiskt sämre och sämre. Framförallt när jag tränar vilket ändå är lite konstigt. Vi kan inte vara nere i vagnen som som vill vill eftersom Bosses klo måste läka först och våra politisk uppdrag tar mycket tid från oss. 

Roligaste av uppdragen är att sitta som nämndeman på förvaltningsdomstolen. Helt klart!

 

Målgång?

Nu är jag klar med min behandling. 

Allt ska vara bra nu. Ska på mammografi i april så det är jag lite nervös inför. Men då jag var på onkologen kände de igenom mina bröst och sa till mig att allt var normalt. Bara svårt att våga tro på att allt är ok. Trodde ju efter förra omgången att jag gjort mitt vad det gäller cancer.

 Men nu ska livet börja rulla på. Jag ska återigen ge mig in i politiken och kämpa för att alla ska ha rätt till bra vård, skola, omsorg, kommunikation, bostad....helt enkelt kämpa för välfärden. 

Dock är det inte det enklaste i de tider som vi lever i nu. Med Sd och Tidögänget, med Trump och Putin, med Netanyahu och Hamas och så vidare. Kanske får vi upprusta ännu mer och komma till Danmarks hjälp.

Fast på den nivån verkar inte jag, jag håller mig till kommunen och min kamp för att kommunens verksamheter ska erhålla det dem behöver för att göra ett bra jobb.