Livet går verkligen upp och ner. Cancern borde vara borta nu, åtminstone för något år. Min energinivå är väl inte på topp, inte nu med en skadad hund. Bosse fick en kloskada och har oftast tratt och strumpa om tassen. Han är INTE glad. Och så är det ju, är inte husdjuren glada är inte resten av oss glada.
I övrigt så är ingen tid för operation inplanerad vad det gäller höften. Jag går faktiskt sämre och sämre. Framförallt när jag tränar vilket ändå är lite konstigt. Vi kan inte vara nere i vagnen som som vill vill eftersom Bosses klo måste läka först och våra politisk uppdrag tar mycket tid från oss.Roligaste av uppdragen är att sitta som nämndeman på förvaltningsdomstolen. Helt klart!
